Med juridisk skärpa och emotionell kraft belyser advokat Martin Agell sin fars kamp mot en mörk sida av rättssystemet (Dagens Juridik 2025-01-22). Anders Agell, var professor i civilrätt vid Uppsala universitet. Hans son skriver:
”År 1999 gav jag i julklapp till min far boken ’Döden är en man’ av Per Lindeberg. /…/ Det borde jag kanske inte ha gjort. Läsningen av denna bok förändrade hans liv.”
Anders Agell, som jag är tacksam att ha lärt känna, var passionerat intresserad av sitt ämne. Han hade varit stolt över vårt rättsväsende, föreläst om det i andra länder och han behärskade det på sina fem fingrar. När det stod klart för honom att två läkare var utsatta för justitiemord i en nedtystad rättsskandal tog han sig pro bono an ett utredande arbete för ansökan om resning i Regeringsrätten. Den omtagna tingsrättens dom 1988 hade blivit felaktig. Läkarna hade där friats från samtliga anklagelser men lagman Carl-Anton Spak skrev i domskälet att det ändå var klarlagt att de gemensamt skändat och styckat Catrine da Costas kropp. Friade men dömda för ett påstått preskriberat brott blev de genom Spaks formulering i praktiken fällda och senare delegimerade.
Martin Agell var med 1 juli 2004 när avslaget från Regeringsrätten kom. Han hörde sin far konstatera:
”Där gick rättsstaten upp i rök”.
Är det omöjligt för en professor i civilrätt att häva en felaktig dom, då är det definitivt omöjligt för oss vanliga medborgare.
Marianne Ahrne och jag deltog i ”Uppsala möte” en solig sensommardag 2008. Anders Agell förklarade där att han grundat en stiftelse, Rättsstatens vänner, med syfte
- att informera om styckmordsfallet och andra rättsfall som gått snett;
- att väcka allmänhet och yrkesfolk till insikt om ett systemfel: det svenska rättsväsendets oförmåga till självrättelse;
- att öka människors kunskap, medvetenhet och skapa opinion om att rättsväsendet kontinuerligt kan behöva granskas så att brister kan rättas till.
Martin Agell citerar i artikeln hur hans far vid det mötet sa:
"I detta fall har inte juridiken lyckats övervinna psykologin. Psykologin är för stark."
Med ”psykologin” avsåg Anders Agell beteenden och utsagor som ibland är oförutsebara och orediga hos ämbetsmän lika väl som hos åtalade.
Efter mötet hade Anders och jag en pratstund. Han bad mig vara med i rådet till Rättsstatens vänner. Kunskap med förståelse om människor (mitt yrke) behövs, enbart juridik räcker inte för att säkra rättvisa.
”Sant”, svarade jag. Sedan dess har jag intresserat mig för rättspsykologi, bland annat professor Pär-Anders Granhags forskning.
Nej, rättssystemet är inget självspelande piano. När en dator spottar ur felaktigheter brukar IT-supporters tala om ”skit bakom spakarna”. Felet sitter inte i maskinen, det är människan vid tangentbordet som brister i kompetens. ”SiSo” (shit in shit out) gäller även rättsväsendet. Tvivelaktiga, partiska och/eller inkompetenta poliser, åklagare, domare skipar inte rättvisa. De är människor och kan som andra göra fel. Dessvärre kan det också hända att någon missbrukar sin maktställning i ämbetet. I så fall felvänds lagen som ska skydda människors säkerhet, så att oskyldiga tvärt om utsätts. I styckmordsfallet blev staten likt ett väldigt rovdjur som i fyrtio år jagat två försvarslösa medborgare.
Anders Agell berättade att han 27 år tidigare fått en tumörsjukdom som kunde botas. Men nu hade sjukdomen recidiverat. Han talade om Carl-Anton Spak, vännen som svikit sitt ämbete i domstolen.
”Jag är övertygad om att min frustration och besvikelse i arbetet med styckmordsfallet tärt på kroppens immunitet”, sa Anders Agell. ”Carl-Anton Spak och jag var nära vänner. Så nära att han vigde mig och min hustru. Nu beger jag mig till sjukhuset för att dö. Jag kan inte hindra honom från att komma till min begravning men jag har förbjudit att han talar vid min bår.”
Martin Agell skriver att enligt hans fars mening ”utgör den svenska statens behandling av Teet Härm och Thomas Allgén möjligen det värsta justitiemord som någonsin har inträffat i ett utvecklat och demokratiskt land.”
Vid vårt sista samtal var Anders Agell sjuk men obruten. Han stod rak i ryggen, rösten var klar och blicken orädd. Han var reservofficer och i honom såg jag en man som stod fast vid krigsmannaeden. När rättsstaten föll stod han kvar, en motståndsman i strid.
Om Anders Agells resningsansökan för läkarna i Regeringsrätten 2003 skriver professor Mårten Schultz att ”sällan har en framstående jurist tagit personliga risker för att göra något obekvämt hamnat så rätt i historien”.
/Rigmor
”Da Costa-fallet: Konsten att begå och upprätthålla justitiemord”
Dagens Juridikred@dagensjuridik.se
Uppdaterad 2025-01-22 10:35Publicerad 2025-01-22 10:23
av Martin Agell, advokat, son till Anders Agell, (1930-2008). Anders Agell var professor i civilrätt vid Uppsala universitet mellan år 1972 och 1995.
....
Inlägg
