måndag 7 december 2009

DE BÄR VÅRA BORTTRÄNGDA MINNEN AV SKULD

Idag hördes först Thomas Allgén och sedan Teet Härm under ed om den skada de lidit på grund av fel och försummelse från ”statens” sida.

Var för sig berättade läkarna hur deras liv ändrats från den dag de blev misstänkta för styckmord.

Ingen av läkarna använder överord.

Med låg röst, få ord och långa tankepauser gav de åhörarna en glimt från avgrunden.

Medan jag lyssnade blev ryggen och mina ben stela och tunga som av bly. Kunde knappt resa mig efteråt.

Teet Härm har inte invalidiserats i en trafikolycka.

Det var inte blixten som slog ned och brände Thomas Allgén inifrån.

Det var vi - vi och vårt rättssystem, vi och våra poliser, vi och våra journalister, vi och vår stat - som drabbade dessa medmänniskor och förödde deras liv. I förbifarten krossade vi även deras närmaste.

Vi gjorde dem till våra syndabockar och därmed undkom gärningsmannen.

Vi belastade två oskyldiga med material som bildligt talat är lika tungt som innehållet i de svarta sopsäckarna med Catrines kvarlevor.

Dessa båda läkare är märkta av vår brutalitet, vår likgiltighet, vår upphetsning.

De bär på våra bortträngda minnen av skuld.

De bär på våra bortträngda samveten.


Ska rättegången i Attunda bli en sluss som återför syndabockarna in i gemenskapen?

Kommer de tre domarna på podiet att lyfta lasset från de båda läkarna?

Då måste det finnas beredskap hos oss andra att öppna och sortera innehållet i de säckar som Teet Härm och Thomas Allgén i tjugofem år tvingats släpa på.

Vi som var vuxna på 1980- och 90-talet har - var och en - att sortera fram vår egen del av innehållet, ta tillbaka våra projektioner.

Var och en av oss har att erkänna sin personliga del brutalitet och likgiltighet.

Var och en av oss har att återuppväcka våra bortträngda minnen av den upphetsning som drev oss när läkarna stöttes ut i öknen. Det betyder att rannsaka sig själv, uttrycka ånger, be om förlåtelse och ta konsekvenserna.

Det finns några som gått före och visar hur detta återtåg kan göras. Denna återförening med samvetet.

Patrik Nyberg frågade journalisten och författaren Yrsa Stenius om hon fört ut några osanningar. Hon svarade:

- Det som besvärar mig mest är vad jag skrev om styckmordsmålet. Jag lät mig ryckas med av en duktig åklagare i Tingsrätten och av Socialstyrelsens advokat i Kammarrätten som var väldigt skicklig. Då var jag så oerhört övertygad om läkarnas skuld. (Fria Tidningen  2006-01-20)

Yrsa Stenius ska därmed räknas till en av dem som Hans Magnus Enzensberger kallar Återtågets hjältar. Det finns fler återtågshjältar i da Costafallet och jag ska citera dem.

I morgon kommer bland andra Teet Härms före detta chef, professor em Jovan Rajs att höras som vittne. Ska han bli en återtågshjälte?

/Rigmor