Cirkushästen, det balkanska åskvädret slår sig tungt ner i vittnesbåset. Där han suttit många gånger för att försvara och förklara ett obduktionsprotokoll och mottagit publikens applåder. Han är van vid att tituleras professor av rättens ordförande, som han träffat så många gånger förut och då hälsats med orden att Jovan Rajs är ju väl känd och behöver ingen ytterligare presentation. Idag har han en annan roll och med vresiga blickar talar han om att han inte vill vara här och svara på dumma frågor
Men nu är han kallad att som statstjänsteman förklara och försvara alla de fel han begått kring obduktionen och utredningen av Catrine da Costas döda kropp. Han ska försvara sitt obduktionsutlåtande men samtidigt undvika att svara på frågan om han idag fortfarande anser att Teet Härm mördat och styckat Catrine da Costa.
Till vänster två meter ifrån honom sitter hans f.d. kronprins Teet Härm, av honom själv utpekad som styckmördare och seriemördare, snett bakom till höger sitter jag som han räknade som sin vän och anförtrott så många hemligheter. Det går ett stråk av iskyla mellan oss.
Jovan har noga förberett sig. Han vet vilka handlingar rätten tagit del av, utlåtande, brev som aldrig borde ha skrivits, förhör, protokoll. Han är stridsberedd, en överlevare, ibland på andras blod.
Hur var det Jovan med din gamla lärare, han som du transporterades med mellan lägren? Han som bad om en kanna vatten ur din hink men som du förmenade honom? Den kannan som kunde ha räddat hans liv? Men du tröstade dig med att han nog skulle ha dött i alla fall.
Försvaret inleder med mjuka snälla frågor. Vad är rättsläkarens roll?
- Rättsläkarens roll är att vara strikt objektiv, att ge polisen underlag för att kunna arbeta vidare, att hitta gärningsmannen. Men det är OK att hjälpa polisen med gärningsmannaprofiler.
Senare får vi veta av rättsläkarna Anders Eriksson och Peter Krantz att det inte alls är OK. Det är att gå utanför rättsläkarens befogenheter.
Mycket i allt det material som lämnats in och som Rajs nu tagit del av pekar på att han gjorde en rejäl felbedömning då han hösten 1984 övertygades om att hans adept Teet Härm var en styckmördare, troligen också seriemördare
Och i september 1984 gjorde han en arbetsresa till Oxford med Teet och minns med en rysning hur han upplevde att dela rum med Teet, bara en natt men dock. För mig berättade han långt senare att han och hans hustru Dina fällde ner persiennerna och låste dörrarna i sin villa i Danderyd om Teet skulle få infallet att hälsa på.
Nu i rättssalen med vetskap om vilket material som finns samlat i rättens många pärmar gör han en pudel.
- Catrine da Costa mördades men vi vet inte vem som är mördaren. Det är ett stort ansvar att skada en oskyldig.
Rajs lutar sig tillbaka.
Rajs gick halva vägen. Han har återigen tänjt på rättsläkarens befogenheter genom att försöka fastställa dödsorsaken trots att viktiga kroppsdelar fattades. Men han vågar inte säga att han tror att Teet var mördaren.
Han fick mycket kritik för det obduktionsprotokoll han slutligen lämnade in och som granskades hårdhänt av Rättsliga rådet, den ariska maffian, som ansåg att Rajs gått långt utöver sina befogenheter och dragit slutsatser han inte hade något underlag för.
”Det är ofantligt roligt om jag kan sätta fast en mördare. Ibland lyckas jag, ibland inte. Man gör sitt bästa den åtalade verkar kunna bindas till brottet men så hittar den driftige advokaten ett kryphål och då går mitt utlåtande i papperskorgen, mördaren går fri men jag har gjort mitt ändå. … Om en mördare frikänns eller en oskyldig fälls ska det i alla fall inte bero på mitt bristfälliga arbete eller sviktande moral.”
Försvaret önskade nu få en redogörelse för Rajs inställning till Rättsliga rådets yttrande. Han vägrade.
För ett tiotal år sedan berättade han för mig hur det gått till. Rådet menade att en människa vars kropp blivit styckad inte måste ha berövats livet. Det är ovanligt men Rajs hade själv hittat ett tiotal sådana fall i Tyskland. I da Costafallet hade kroppen styckats på ett sexualsadistiskt sätt vilket pekade på att kvinnan också mördats ansåg Rajs och tyckte Rättsliga rådet hade fel. Rådet sågade Rajs utlåtande och han var övertygad om att Rådet styrts av personliga hämndmotiv. Rajs valde att gå till Socialstyrelsens chefsjurist och hotade med rättsskandal men avfärdades som paranoid. Kriget var därmed i full gång.
Fem av rådets medlemmar valde att 2001 skriva en debattartikel i Dagens Nyheter där man hårt kritiserade Rajs handläggande av da Costa fallet. Försvaret önskade citera delar av artikeln och få Rajs synpunkter på densamma.
Men Rajs godkände inga lösryckta citat
- Mitt svar är nej.
Det balkanska åskvädret mullrade olycksbådande.
- Mitt svar är nej.
- Mitt svar är nej.
- Mitt svar är nej.
Samtidigt viftar Rajs med en tryckt sida: en kopia av sitt eget svar på DNartikeln. Varsågod och läs, och rätten, försvaret och JK fick var sitt ex.
Efter att ha läst och begrundat svarar JK att man inte vill göda ytterligare motsättningar mellan Rajs och de fem läkarna och därför avstår från att ställa fler frågor.
Stora känslor och dramatiska utspel får publikens kärlek men inte rättens.
Advokaterna låg överraskande lågt, ställde inga svåra eller provocerande frågor, ändå lät Rajs sig luras att tappa huvudet och kontrollen. Det är olikt honom, samtidigt var hans roll idag inte sig lik, cirkushästen såg riktigt vilsen ut.
/Kristina Hjertén von Gedda
.jpg)
.jpg)
Inlägg
